Frörättighet

denna sida är under uppbyggnad, maila britta_nylinder@hotmail.com om du har kommentarer, tips, idéer eller tycker att det som är skriver inte stämmer...

En kort film från oldingarna

För att så och skörda måste man ha frön

Förutsättningen för att odla grönsaker är att det finns frön att så. Ända sedan människan började odla har frön selekterats och sparats år efter år och lett fram till att våra kulturväxter har blivit så som de är idag. Det har förr varit den enskilda bondens uppgift att vara en del av fröproduktionen men detta håller på att förändras världen över så att det blir allt färre aktörer som kontrollerar frömarknaden i världen. Frölagarna utformas till stor del för att passa dessa storföretag och gör det svårare för småbönder att sälja och dela med sig av egenproducerade fröer. Mycket av den genetiska mångfalden hos våra kulturväxter går förlorad när färre och färre sorter marknadsförs och odlas. Dessutom flyttas makten över matproduktionen från bönderna till några få stora utsädesföretag.

För att frön ska få säljas krävs att de finns med på EU's sortlista. För att ha en sort på den listan krävs det att man betalar mycket pengar för att få sorten godkänd. Man kontrollerar att den är sortäkta, inte bär med sig sjukdomar osv. Sorter som inte är uniforma, stabila och distinkta får inte vara med i sortlistan. Det är just dessa egenskaper som gör att en sort kan anpassa sig till nya förhållanden. Sedan för att få ha sorten på listan måste man betala varje år.. I praktiken innebär det att bara aktörer med mycket pengar har råd att ha sina sorter på EU's sortlista.

Bevarandesorter
EU-direktivet om bevarandesorter har skapats för att underlätta bevarandet av gamla kultursorter men många är rädda för att det i praktiken kommer fungera tvärtom. Det är billigare att få en sort inskriven på bevarandelistan men andra krav följer med en sådan sort. Sorten får bara odlas i ursprungslandet och då bara på en begränsad yta (i Tyskland endast 0,5 % av ytan som grödan odlas på).

Hybrider
Uppkommer genom korsning av två olika föräldrarlinjer. Dessa brukar hållas hemliga av fröföretagen. Argumenten för odlare att använda hybridfröer är att man får uniforma plantor med ökad avkastning. För fröföretagen är argumentet att hybridfröer har ett inbyggd ägandeskydd så att de enkelt kan få monopol på sorten. Detta eftersom frön tagna från hybrider är antingen sterila eller ger upphov till plantor som inte alls motsvarar föregående generationen. För att få hybridsorten måste man ha föräldrarlinjerna. Hybrider blir alltså som en återvändsgränd och gör att odlaren blir beroende att köpa nytt utsäde varje år. Idag är hybridfröer de som dominerar marknaden och sägs ha bidragit till jordbrukets ökade avkastning under andra halvan av 1900-talet.

På kort kapitalistisk sikt kan hybriderna öka den ekonomiska avkastningen för fröföretagens direktörer och kanske också för bonden. På längre ekologisk sikt är övervikten på ägda gener och ägda hybridfrön en stor fara för världens förmåga att producera mat. Marknaden och ekonomin bygger på ständigt ökade intäkter då pengarna stadigt förlorar värde. Priset på utsäde stiger då som allt annat.. Men jorden eller bonden kan inte på ett hälsosamt vis följa denna galna trend. Kvar blir då monokulturer, stora maskiner, förgiftade jordar, näringsfattig mat och ett fåtal bönder med skulder upp över öronen. Detta är förresten ingen dystopi utan till väldigt stor del vår nutid!

Exempel finns från länder där storföretag genom stark lobbyverksamhet drivit igenom jordbruksreformer där tio tusentals gamla, härdiga och lokalt anpassade sorter försvunnit på bara några år. Sorter som bönder världen över genom generationer har kämpat för att bevara. Trots hunger och missväxt. Kort efter visar sig ofta den handfull nya sorter som ersatt mångfalden inte klara av de förändringar som naturen hela tiden står i. Med skiftande fauna, sjukdomar och väder.

I tider av stora klimatförändringar är vikten av variation och tillgång på gener/sorter än mer betydelsefull. Dagens storskaliga jordbrukspolitik (eller jordbruksmarknad) med bara några få internationella storföretag i toppen är ett direkt och verkligt hot mot vår närliggande framtid. Okunskap är globala företag som Monsanto, DuPont/Pioneer och Syngentas största vapen för kontroll och makt över marknaden och vad vi äter. Kunskap, opinion och lokal handling är vårat största medel till rättvisa och en frisk framtid för alla!

UPOV - Internationella växtskyddskonventionen (International Union for the Protection of New Varieties of Plants)
UPOV fastställer internationella standarder och verkar vara de ramar EU använder för att utforma lagarna om växtskydd. Skapades på 60-talet för att harmonisera och stärka lagarna om förädling. UPOV 1991 är den konvention som antagits av de flesta länder och UPOV 2011 är den som följer. UPOV 2011 innebär än mer åtstramning av lagarna:
- Täcker alla växtarter
- Täcker allt växtmaterial och alla produkter
- ”Patentskydd” under 25-30 år (nu 20-25 år)
- Man får ej använda växtmaterialet för vidare förädling förrän efter 10 år och då bara om man registrerar och betalar royalty. (Med UPOV 1991 var detta alltid tillåtet).
- Man är aldrig tillåten att ta frön på skyddade sorter.

mer information:

Här är ett bra klipp på youtube om fröer.

Här är en text angående de kommande lagarna som kommer göra det svårare för småodlare att ta egna frön och sälja: sowing future

Föreningen allkorn har också skrivit ett manifest om detta: MANIFEST - rätt till utsäde och en kortare version: MANIFEST - rätt till utsäde (sammanfattning)

Arche Noah är ett projekt i Österrike som involverar över 6000 privatpersoner som fröodlar och ser till att kultursorter bevars! låter som något som borde startas i sverige också… mycket bra!!!

GRAIN har skrivit en mycket bra och omfattande text om bakgrunden till frösituationen idag och om vad de stora frö- och kemiföretagen önskar att göra med lagarna som rör fröer: GRAIN

Sprid denna information! Tryck ut och samla namnunderskrifter: Sowing the future - harvesting diversity

Fröodla själv!

Runåbergs fröer har en fin sida om fröodling: Odla ditt frö själv - lite om fröodling

På froodling.se finns det en hel bok om fröodling för norden upplagd på internet!

Gå med i Sesam och hjälp till att bevara frörikedomen.