Att i samarbete med naturen och varandra skapa livskvalité och hållbarhet för alla.
VÄRDEGRUND:
Syn på människan som en del av naturen
Ansvarstagande samarbete med ekosystemen
Samarbete framför konkurrens
Jämställdhet oavsett etnicitet, religion, kön, nationalitet, sexuell läggning eller social status
Icke-våld
Lösningsfokuserat arbete.
Öppen och ärlig kommunikation
Solidaritet
Kärlek
Transparens
METOD:
Öka medvetenheten kring hur vår livsstil påverkar vår hälsa, miljön och människor i andra delar av världen
Främja matsuveränitet och globalt resursansvar genom lokal matproduktion, distribution och konsumtion
Med en ny generation odlare skapa ett mer hållbart samhälle
Skapa förutsättningar för autonom behovsbaserad och småskalig produktion på landsbygden och i staden
Främja alternativa projekt och livsstilar, så som självhushållning, kollektiv och kooperativ
Aktivt stödja engagemang från alla, oavsett om man lever i stadskultur eller på landet
Verka som en plattform för kunskapsutbyte mellan generationer och kulturer
Skapa ekologisk balans framför ekonomisk tillväxt
Uppmuntra lösningsfokuserade, konstruktiva arbetsmetoder
VERKTYG
Beslutsfattande: Demokrati som bygger på konsensus
Kommunikation: Non violent communication (Förklaras sist i dokumentet)
Vid behov i aktioner utfört av nätverket: Civil olydnad(längre förklaring sist i dokumentet).
STRUKTUR Bildar en Ideell förening
Söker aktivt samarbete med organisationer som jobbar för liknande frågor
Ordförklaringar
Civil olydnad - uttrycket kommer från den amerikanske skriftställaren Henry David Thoreau, 1849 - är en form av politisk aktivism som går ut på att öppet, utan våld, bryta mot lag eller vägra följa vissa myndighetsbeslut och vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Syftet är, förutom den direkta effekten av vägran, utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, orättvisa eller missförhållande olydnaden vänder sig mot. Genom att ta konsekvenserna undergrävs den rädsla för straff som är en av förutsättningarna för lydnaden.
Nonviolent Communication (NVC) is a process developed by Marshall Rosenberg and others which people use to communicate with greater compassion and clarity.[1] It focuses on two things: honest self-expression — exposing what matters to oneself in a way that's likely to inspire compassion in others, and empathy — listening with deep compassion. Formal NVC self-expression includes four elements: observations (distinguished from interpretations/evaluations), feelings (emotions separate from thoughts), needs (deep motives) and requests (clear, present, doable and without demand). [2]
Those who use nonviolent communication (also called "compassionate communication") describe all actions as motivated by an attempt to meet human needs. However, in meeting those needs, they seek to avoid the use of coercion (e.g., inducing fear, guilt, shame, praise, blame, duty, obligation, punishment, or reward). The goal of NVC is to get one's own needs met while also meeting others' needs. A key principle of nonviolent communication that supports this is the capacity to express oneself without use of good/bad, right/wrong judgment, hence the emphasis on expressing feelings and needs, instead of criticisms or judgments.
"Food sovereignty" is a term originally coined by members of Via Campesina in 1996 [1] to refer to a policy framework advocated by a number of farmers, peasants, pastoralists, fisherfolk, Indigenous Peoples, women, rural youth and environmental organizations, namely the claimed "right of peoples to define their own food, agriculture, livestock and fisheries systems," in contrast to having food largely subject to international market forces Källa: Wikipedia